Om man gör på samma sätt

Jag är själv på kontoret idag och ligger på soffan för att tänka lite. En av mina tidigare chefer, Jochum, hade slängt ut sitt skrivbord och i stället låg han med alla sina två meter utslängd i soffan. När han blev ivrig och engagerad så rusade han upp och gick runt i cirklar på golvet, ivrigt pratandes och med händerna i yviga cirklar.

Men jag behöver lugn och ro för att låta hjärnan sortera intryck. En fundering är på Remakeklassen som jag har startat med Folkuniversitetet. Roliga, ivriga och arbetslösa människor som tillsammans med refo ska kunna lämna sitt utanförskap och bli mer anställningsbara.

Dom är i fas tre, dvs sysselsättningsfasen. Visst finns det flera olika utmaningar i t ex språk, kultur, sjukdom, förslitning.

Jag som är entreprenör och småföretagare är ovan vid ”myndighetskan” regelverket och hanteringen. Jag utgår också ifrån att vi alla gör så gott vi kan givet den spelplan vi har.

Men det känns konstigt att ha folk i salen som går sin tredje syåtgärd, eller som har varit skräddare med anställda i sitt hemland?

Som jag ser det behöver dom här personerna något annat för att kunna lämna sin arbetslöshets=värdelöshetsidentitet.
På samma sätt som en sjuk person kan bli trygg i sitt sjukdomstillstånd kan man få en identitet som arbetslös.

Om vi fortsätter att göra på samma sätt, dvs ge dem samma åtgärd så kommer resultatet att bli detsamma.

Så vad gör vi nu, vem har forskat på detta och hur gör vi skillnad det är frågan i min soffa….

20131009-170419.jpg

Ett praktiskt samarbete, not

GelehjärtanDet märks att det är sämre tider, vi får väldigt många frågor om vi vill samarbeta. Det är andra konsulter, produkter, saker som är klara, saker som borde varit klara, saker som aldrig ska bli klara och annat som inte borde ha gjorts över huvud taget!

Jag tycker att det är ganska svårt att se vad som är bra, har en potential och vad som bara kommer att vara jobbigt. Tänker ofta på att det är ganska likt som att mingla för att nätverka. Det är något som man ska ha ett mål med, annars tar det bara en massa tid. Målet kan vara att ha kul, det är helt okej…..och då kan man lägga ambitionsnivån efter det.

Så nu har jag bestämt mig för att gå ännu hårdare på magkänslan och sedan leda min känsla i bevis. Dvs hitta argumenten och de fakta som jag behöver för att ”bevisa” att min magkänsla stämmer.

Som nu till exempel, det är en bra produkt, det är en bra person och det är inget för mig. Jag känner likadant som när man sa till mig som tonåring och skulle köpa kläder: Men köp den, den är jättepraktisk.

Numera är det ett skämt mellan mig och min syster. Men köp den INTE, den är jättepraktisk. För både hon och jag vet att jag kommer bara att värma min garderob med den. Den kommer aldrig att användas…..för jag har inte praktiska kläder. Jag har alla möjliga kläder, men dom är många andra saker t ex färggranna, mjuka, stickade, udda eller något annat opraktiskt! Så ett samarbete med mig kan inte vara praktiskt för då saknas det något…..

 

Alla tycker, magen också

Jag vet att jag brukar säga att de flesta beslut går att fatta med magkänslan och på intuition och jag lever som jag lär. Men det finns en viktig skillnad mellan att gå på magkänslan och att tycka en massa saker. Wikipedia säger ”Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta. Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning utan att (medvetet) ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt.”Magkänsla

Att jobba med magkänslan är att inte ha tillgång till ALLA fakta. Dvs några fakta har du säkert och en massa erfarenheter, men det är inte samma sak som att tycka. Tycka kan man göra bara sådär, för att man gör det liksom….

Det ena utesluter inte det andra tänker jag. Även om du fattar ett beslut intuitivt så kan du behöva undersöka fakta för att belägga din magkänsla. Sen finns det en del människor som undersöker hur mycket som helst och liksom aldrig kommer till görandet. Inte heller bra….det svenska lagom är bäst kanske passar här!

Du måste veta vilken typ du tillhör för att veta om du ska kolla lite mer eller om du redan har kollat mer än tillräckligt och att det är dags att göra. Idag är det tack vare webben lätt att omvärldsbevaka och att hitta information.Tricket är att välja vilken information som du behöver för att kunna göra det du vill. Mitt tips är att fråga folk, fråga dina kunder, medarbetare, dina barn och dina vänner. Fråga live, via enkät och i sociala medier. Det gjorde vi i refo, och även om vi trodde att vi visste så visar resultatet att vi inte visst hur mycket…..

Jag jobbar med en kille från Sahlgrenska i ett projekt. Han såg lite förvånad ut på projektmötet igår när jag sa: – Okej, dom närmaste dagarna ska du fika med folk och fråga vad dom tycker om det här som vi tar fram och vi lägger några frågor på webben också. Det goda samtalet är ofta tricket för att du ska ta dig vidare, och för att kunna föra det måste du ha gjort din hemläxa så att du även om du inte har ALLA fakta, så har du iallafall en känsla för vartåt det lutar!

 

Samarbeta är som björnjakt

IstapparIdag har jag haft två helt olika upplevelser kring samarbeten. Det ena är en ny kontakt som vi har träffat hos en kund och där det nu finns en ganska stor potential till att göra roliga saker tillsammans. Deras vd vill ha ett möte och det är bråttom….okej, samtalet går bra och alla inblandade ser den gemensamma affärsmöjligheten. Ända tills samarbetsavtalet kommer fram. Läser och funderar, det är helt enkelsidigt skrivet. Vi ska betala, vi ska göra, vi ska och vi ska…..eller inte?

Det andra mötet är sprunget ur en idé, som blev ett samtal som blev en twitterdialog och som nu är ett möte för att se om det går att konkretisera idén. Efter två timmars ritande på servietter, bollande med argument, risker och folk som skulle kunna hjälpa till är samarbetet på rull. Vi har

varsin lista med olika saker att göra, kolla och fundera på och på fredag så hörs vi igen. Avtal, jovisst när det är dags för det.

Eller som min farmor sa, vi kan dela på björnen när den ligger skjuten i hallen! Jag tror på samarbeten där båda parter investerar både tid och pengar och där det finns en omsesidig respekt för varandras kunnande. Det är behöver inte vara millimeterrättvisa men det måste finnas en balans i det man gör. Samarbeten är som björnjakt, man måste lita på varandra för att få den in i hallen!

Backspegeln är för liten

Idag ser jag hos en kund hur man i princip driver hela sin verksamhet genom att titta i backspegeln. Dom är jätteduktiga på att titta på sina nyckeltal och det som har hänt under månaden, kvartalet eller året…..
Men jag tänker att backspegel är bra och vindrutan är ännu bättre.

Håll koll på vad som händer runt dig, bland konkurrenter, hos dina kunder och vad dina medarbetare har för förbättringsidéer. Bara då kan du anpassa din affär till de nya förutsättningarna som råder. Dvs lägg till trendknappen i dina excelmatriser så att du ser vartåt det lutar och lägg mer tid på att analysera och lägga pussel av din omvärldsbevakning än att titta på allt som har hänt eller inte hänt!

Det blir en snabbare tillväxt då!