Inlägg

Film och det jag övar på

LN refo boksläppVill du veta vad jag övar på – hela tiden och ofta. Att dra upp mungipan, som min pappa brukade kalla det. När jag förklarar något och blir engagerad så ser jag väldigt fokuserad ut, på gränsen till grinig faktiskt. Jag är inte grinig, bara koncentrerad. Den här gången gick det lite bättre….en statusfilm till Vinnova om hur det gick sen, två år efter de projektpengar som vi fick.

Se filmen som är sju minuter lång om vad vi har lärt oss i refo och vart vi vill nu.

 

 

 

Hippie for ever?

I förra veckan så presenterade vi refo för Vinnova. Det var en slutrapportering på vad vi har gjort i vår förstudie…..det var många projekt där, alla gör intressanta saker när vi sitter där och lyssnar. Men, vad behövs egentligen för att vi ska kunna göra nytt, ha ett värde, slippa oroa oss och kunna känna glädje? Finns det i flera appar, den nya tekniken och de nya tjänster som väller in över oss? Kommer det att minska antalet bränder i Husby?

Refo på VinnovaEller är det så att man ska börja i andra änden? Att fundera på hur vi alla olika människor ska kunna göra saker tillsammans och lära oss mer om varandra. Vet vi mer om varandra så är vi mindre rädda. Är man rädd är man ofta dum……

Nu kan jag höra sonen säga: -Men mamma, du är ju värsta hippien som ska förbättra världen hela tiden.

Ja, kanske det, och jag tänker såhär. Att en av de viktigaste saker som jag kan förmedla är hopp. Hopp att förändra, hopp att det går att göra saker, hopp att det kan

bli bättre och hopp att det kan bli som man vill. Refo är till för att ge personerna i projektet verktygen och förutsättningarna för att skapa saker efter att ha hittat vad det är man vill göra. För en del innebär det att göra nya saker av gamla och kunna försörja sig på det, för andra är det att kunna ge ideer vingar och några vill dela med sig av sin kunskap så att den får nytt liv. För mig innebär det att leva som jag lär, dvs att man bygger ledare varje dag och hela tiden, så förebild i vardagen är bättre än en gång om året tänker jag.

Jag gläds åt att vi har ett systerprojekt i Göteborg som bygger på samma grundtanke, att förmedla hopp, att låta flera vara med så att ingen lämnas utanför och att se till att de personer som finns i projektet lär sig saker hela tiden. Om sig själva, om varandra och om hur det fungerar egentligen. Kolla www.havskampen.se och den tävling som pågår just nu, där du kan bli en besättningsmedlem.

Klart att vi ska flera appar och jag älskar den teknik som låter mig prata med Kitty i Grekland via Skype. Det jag menar är att behovet kanske ska vara tydligare. Ingen teknik i världen slår det goda samtalet och dialogen som uppstår i mötet. Prova själv, prata med någon ny i morgon, du kommer att bli förvånad över allt som du får veta.

Hippie for ever!

 

 

Integration på riktigt

Vissa dagar blir bättre än andra. Jag fick förmånen att vara med när en grupp ungdomar mellan 12-17 från IQ i Järva presenterade problem som de hade upptäckt i vardagen. De hade också idéer på hur problemen skulle lösas. Ett projekt som Vinnova gör möjligt tillsammans med www.innovationqlub.se .

I egenskap av entreprenör var min roll att hjälpa till att kvalificera lösningarna och se vilka styrkor och svagheter som fanns. Det jag såg var intresserade, engagerade personer som hade övat för att göra sitt bästa, och som trots att de var nervösa och några bara varit i Sverige i två år, gjorde ett bra jobb med att övertyga oss om vikten av att få genomföra sin idé. Att få sitta vid bordet och få höra ”jag vill göra det här för jag tror att det är bra, kan du hjälpa mig?” det är mäktigt. Dels för att viljan är stark, dels för att man vågar be om hjälp.

Daniel och SergioHär har vi nästa generations entreprenörer. Kunde jag starta när jag var 14 så startar dom. Dom här ungarna som bor i Järvaområdet har kanske inte dom enklaste förutsättningarna från början.

Dom av våra svenneungar som saknar viljan och drivet att göra saker kommer att bli frånåkta bigtime av dessa barn som har både vilja och talang. Så hur gör vi nu för att skapa tillväxt för alla? integration på riktigt!