Tydligt eller snabbt?

Jag tycker att jag är ganska tydlig….på gränsen till övertydlig. Men inser att så är det kanske inte, jag är tydlig när jag inte förstår helt och hållet för då låter jag dig vara med i loopen när jag tänker. Liksom för att jag själv ska förstå. Om jag därimot pratar om något som jag kan väl och har jobbat med, så tror jag att det går till så här i min hjärna.

Jag börjar prata om något, ofta nåt som inte fungerar, för att få hjälp med att hitta en lösning. Sen hittar min hjärna en del av lösning och sätter igång att jobba med den. Då släpper jag den första tråden och hoppar på det som hjärnan jobbar med. För det är ju mycket mer intressant??? Eller kan bli….. För dig som fortfarande håller på att förstå vad det första problemet var, blir det osammanhängande förstås.

Plötsligt upptäcker jag att du som lyssnar inte är med på tåget, och hoppar tillbaka till den första frågan, samtidigt som du precis har släppt den för att hänga med när jag är på nästa ställe.

Jag har aldrig sett detta så tydligt som när jag åt middag med en person som också gör såhär och vårt samtal gick knackigt! Jag funderade ganska länge på om han inte var riktigt möblerad i huvudet. Sen har jag funderat på om det är jag som inte har alla indianer i kanoten…..

Och nu på söndagsmorgonen bestämde jag mig för att det nog är mer av ett kommunikationssätt, så jag ska öva vidare i tydlighet! Och du som ser mig hoppa mellan ämnena som en gasell på tuvurna kan väl hejda mig och säga typ: Om jag ska kunna hjälpa dig på ett bra sätt så kan vi väl ta ett ämne i taget, det går snabbare att lösa saker då!

Vill du läsa mer om tydlighet så är refos senaste inlägg här.