Gästbloggar med ångest

Jag skriver överallt, hela tiden och när jag var liten hängde jag alltid med näsan i en bok. Trodde att jag skulle bli bibliotikarie eller ha en bokhandel. Orden finns liksom alltid där och jag älskar bokstäver, numera i bloggar, på föreläsningar och påhittade sagor för barnbarnen.
Så stor är min förvåning när skrivångesten slår till när jag ska gästblogga på tidningen Entreprenör. Efter ett tips från bästa Jeanette Boman.
Våndas, svettas och gör om, igen och igen….kommer dessutom på att jag glömt fråga hur ofta jag ska skriva för dom. En per dag, en gång i veckan eller när andan faller på? Puh, en per vecka. Borde vara lätt….
När sonens svenskalärare ringer för att diskutera en uppgift så berättar jag. Hon gapskrattar och säger ”och du har dessutom givit ditt känsliga språköra i arv, det är därför du får skriva så många gånger nu. För att du vill att det ska bli bra, så kör på”.
Sorry sonen….vi får köra på! Och muta oss själva med Gofika.
Så här blev det.