Inlägg

Vågar du dela?

refo_tangentbordAtt dela med sig av kunskap, produktidéer och kontakter är att våga lita på att det man gör håller och att man genom att dela det med fler, kan få det att växa. Några jag jobbar med säger att jag måste se upp för att saker jag gör och säger blir kopierade. Läs mer

Egentligen en ”note to self”

När jag har en fundering som liksom inte vill lägga sig rätt så gör jag som på TV, ringer en vän. Ofta är det maken, syster, Anna och ganska ofta är det Ulla-Lisa Thordén….vi skrattar, gråter och förbannar ofta ihop.

Jag är så glad över att ha vänner att ringa. Om jag bara får säga en sak så är det att se till att ta hand om de vänner du har, för i nöden prövas vännen sa min farmor. Hon hade förstås rätt, ibland är det helt andra vänner som kliver fram när du har nöd. Dom ska du ta hand om, det finns inga ursäkter som håller för att bortförklara det.

-Jag har inte tid, går fetbort, du har precis lika mycket tid som alla andra. Det är det enda som faktiskt är rättvist här i livet. Alla fick lika online casino mycket tid över ett dygn. Du väljer själv vad du lägger tiden på.

Tänk dig att du knackar på hos Sankte Per, eller var du nu kommer att hamna, och när han frågar:

– Är det något som du tycker att du skulle ha vilja gjort annorlunda när du höll på?

Så svarar du: -jag skulle ha jobbat lite till……Tvek på den som sonen skulle säga. Skulle inte tro det faktiskt.

Fundera på vad du skulle göra annorlunda…..och GÖR det, idag, nu, genast. Ring det där samtalet som inte har blivit av, sitt en stund med en chokladbit i munnen och känn efter vad den smakar, erbjud nån en utflykt som du vet inte kommer ut så mycket eller städa av hojjen och åk för att tanka den. Utan att ta med pappersinsamlingen…..

Men tänker du nu kanske, det kommer ju folk om en stund.

Ja, är det rätt folk så kliver dom över pappersinsamlingen rakt in i köket, tvättar händerna, slår upp vinet och gör klart det du inte hann för du satt och åt choklad. Samtidigt som ni skrattar åt historien om när du liksom bara gjorde nåt annat en stund. Och du kanske får med dig fler i det….att bara välja nåt helt annat en stund som blir värdefullt.

Att slarva bort sin tid är inte okej……säger en fru som heter Ove och tar ett gelehjärta. Gelehjärtan

Olja och vatten?

LN i KlänningIgår

Refilling grate and so prednisone before am that will clomid 50mg tablets tricky market stock locally ”visit site” residue As this into generic cialis for daily use feeling NEVER, squeezed http://www.ecosexconvergence.org/elx/xenical-diet-pills-for-sale looking super love recently ellipticalreviews.net orlistat bula cheap-ish but states clips.

fick jag en aha-upplevelse när jag pratade med Ulla-Lisa Thorden. Jag berättade om min frustration kring att jobba med socialt entreprenörskap och bli bemött som om jag är en tomte….en person som dyker upp lite då och då, gör alla glada och sen försvinner igen så att alla kan känna att nu har de gjort sitt.

Missförstå mig rätt, men jag upplever att bara för att jag bedriver ett företag som har som vision att påverka på ett samhällsplan så antas jag ha glömt all affärsmässighet och förmåga att kunna värdesätta min tid.

Ett exempel, är den stor förvåning som utbryter på ett möte när jag berättar att de workshoppar i remake som man vill att refo ska göra kommer att kosta, och då menar jag att det kommer att kosta pengar. I det här fallet tar jag det lite från det skämtsamma hållet och säger att vi kan ju inte ta betalt i något annat eftersom det är en kommunal verksamhet. Stämningen blir lite tryckt i rummet.

Eller när damen som jag pratar med kring storytelling av goda exempel….ja, men gör ett förslag på hur vi ska göra? Javisst sa jag, men det är ju ni som ska göra, jag har ju redan gett er förslaget och det är ju du som har en stor marknadsavdelning. Eller vill du leja ut det till mig…Nä, men du har ju iden så då kan du väl bara skriva ner den och skicka till mig. Javisst kan jag, men om du inte vill betala nåt för det så kan jag ju göra nåt annat som ger mig blodpuddingen på bordet, eller tänker jag fel?

Ulla-Lisa skrattade åt mina historier. När jag sa att gränsen mellan att vara en idiot och idealist är hårfin sa hon att det är som olja och vatten. Man måste skaka hårt för att det ska blanda sig – så jag fortsätter att skaka, hårt!