Idag har jag haft två helt olika upplevelser kring samarbeten. Det ena är en ny kontakt som vi har träffat hos en kund och där det nu finns en ganska stor potential till att göra roliga saker tillsammans. Deras vd vill ha ett möte och det är bråttom….okej, samtalet går bra och alla inblandade ser den gemensamma affärsmöjligheten. Ända tills samarbetsavtalet kommer fram. Läser och funderar, det är helt enkelsidigt skrivet. Vi ska betala, vi ska göra, vi ska och vi ska…..eller inte?

Det andra mötet är sprunget ur en idé, som blev ett samtal som blev en twitterdialog och som nu är ett möte för att se om det går att konkretisera idén. Efter två timmars ritande på servietter, bollande med argument, risker och folk som skulle kunna hjälpa till är samarbetet på rull. Vi har

varsin lista med olika saker att göra, kolla och fundera på och på fredag så hörs vi igen. Avtal, jovisst när det är dags för det.

Eller som min farmor sa, vi kan dela på björnen när den ligger skjuten i hallen! Jag tror på samarbeten där båda parter investerar både tid och pengar och där det finns en omsesidig respekt för varandras kunnande. Det är behöver inte vara millimeterrättvisa men det måste finnas en balans i det man gör. Samarbeten är som björnjakt, man måste lita på varandra för att få den in i hallen!