Att dela med sig av kunskap, produktidéer och kontakter är att våga lita på att det man gör håller och att man genom att dela det med fler, kan få det att växa. Några jag jobbar med säger att jag måste se upp för att saker jag gör och säger blir kopierade. Läs mer
Jag funderar mycket just nu framför brasan. Hur ska vi få alla goda initiativ att fortsätta, hur ska vi göra så att fler förstår att resan har börjat men att det är mycket arbete kvar. Der första steget är att rädda dem som är på väg och sen kommer nästa del. Att se till att mottagandet i den nya omgivningen blir så bra som möjligt.
Jag tänker också att rädslan är det största hindret för utveckling och nu mer vi vet om varandra ju mindre rädda är är vi. Det som behövs nu är modet att mötas fast vi är olika. Modet och viljan att lyssna på varandras historier för att hitta gemensamma saker istället för att titta på allt som olika.
Modet är inte frånvaro av rädsla utan att göra saker fast man är rädd.
Läs mer på bloggen från Refo här.
I fredags satt jag vid köksbordet och funderade en stund….
Det är i motvind som drakar lyfter brukar jag säga till mig själv. Men alltså hur mycket motvind kan det bli på en skala, när snålblåsen viner, kylan biter och sanden yr. När allt, precis allt djävlas och jag förstår att jag ska lära mig något, igen, fast inte vad, och jag är osäker på att jag verkligen vill lära mig något mer.
Är det då jag vill lyfta, när jag vet att det är kallt och att det tar en stund att ta sig upp där jag kan sväva, en stund som blir vad jag gör den till. Kall, ensam, och dryg eller bara några flax bort…..
Med ett stöd av de som står mig närmast och som ser det jag vill GÖRA så går det. Jag vet att det går och att den fula ankungen blir en svan!
Och ibland kommer stödet på ett helt oväntat sätt så när det har gått ett tag så vet jag vad jag skulle lära mig. Fast ärligt talat så måste man få bli förbannad, ledsen och bryta ihop……för att sedan gå vidare som Mark Levengood säger.
Kan du inte bara sluta vilja förbättra allting hela tiden finns det folk som säger till mig. Gå tillbaka och gör det som du har gjort förut, men Liselotte du som är så bra på det? Jag hör det då och då, varje gång åker jag ner i gropen och sen sitter jag där och funderar. Men alltså är det verkligen värt det här, ska jag ändå inte……Men så tänker jag att rädsla är det största hindret för utveckling och förändring och på att jag får telefonsamtal från folk som jag aldrig skulle prata med i vanliga fall. Som idag…
-Du alltså, OS är ju slut nu, och jag har tröttnat på mina fyra väggar. Jag har varit arbetslös i tre månader och inte hört nåt från Arbetsförmedlingen så jag tänkte att det där med ideellt arbete borde ju förbättre mitt CV lika mycket ,och du känner kanske nån som kan hjälpa mig vidare när du ser vem jag är….I morgon börjar han!
Då tänker jag att stöd kan komma från olika håll. Jag tänker också på Pigge på Gotland, vilken skithistoria. Så jag skrev en kommentar i hans blogg, för stöd kan komma från olika håll och du vet aldrig om det var precis ditt stöd som gjorde att det kändes som om jag blev en svan. Och du kan vara säker på att stödet uppskattas oavsett i vilken form det kommer……och det är viktigt att få stöd. Det är många som måste vara modiga om det ska bli någon ändring.
För dig som redan har läst historien om hur Pigge var tvungen att riva campingen på grund av att några olika aktörer skyller på varandra och inte vågar visa mod och göra det som är rätt utan gömmer sig bakom regler och beslut så kommer här min kommentar direkt.
Hej Pigge, först blir jag förbannad, sen ledsen och nu är jag förbannad igen……tur att du har en klok fru för utan en stark fanclub så står man sig ganska slätt när snålblåsen gör så att man inser att att man snart kommer att lyfta igen. En ful ankunge som blir en svan….tänkte jag i fredags vid köksbordet efter att ha träffat motsvarande dumhet hos ett av våra verk. Tänker också att det faktiskt är ganska svårt att ”bara tänka på sig själv och de sina” när man ser potentialen och hur mycket bättre det faktiskt skulle kunna bli för fler…..för många…..för faktiskt en hel massa folk! Så heja dig, och oss, som vill förbättre, förändra och utveckla så att det blir bättre. Flytta, ja kanske det……fast du känner nog igen en dumskalle oavsett skepnad nu:)
Allt gott/Liselotte
PS Ugglan står för klokskap, har ställt frågan till Anders Tangen om varför den är blind….
Förra veckan hörde jag att den första svenska hummern såldes för 28.000 kr/kg. Tänkte direkt att ”vilken djävla idiot köper hummer till det priset, nån med för mycket pengar som inte hittade något vettigare att lägga det på?” Såg för min inre blick den fläskiga villan med terasser och havsutsikt…
I nyheterna senare på kvällen så görs en intervju med hummerköparen. Han har köpt dem för att på ett konkret sätt kunna tacka några viktiga personer.
Den ene en bankkontakt som gav honom ett lån när han behövde det som mest, och antagligen inte uppfyllde ett enda formellt riskkrav! Men den enskilde bankmannen valde modigt sin egen väg och lånade ut pengarna.
Den andre var den cancerläkaren som hummerköparen fått hjälp av. Säkert även det en modig person som stått upp för patientens bästa mot tex försäkringskassan och resten av ”trygghetssystemet”.
Man kan tycka att tacka med en hummer som kostar hur mycket som helst är knäppt….men tänk på vilken nytta de 28.000 kronorna har gjort!
Ingen annons i världen hade så tydligt kunna sätta ljuset på vad som är viktigt egentligen! Att vara modig och se till att det sunda förnuftet segrar!
Ett nej är ett nej, se till att du gör saker på ett sånt sätt att du sover gott om natten och på ett sånt sätt att du med stolthet kan berätta för dina barn vad du håller på med!
Jag sitter med ett nystartat företag och känslorna är upprörda. Den presentation och pitch som man gjorde för en kund gick åt h-vete. Big time! Beroende på hur man är lagd så tar man det på olika sätt, ”Jag borde ha tänkt på detta, jag skiter i att jobba med det här för det kommer aldrig att gå eller kunden är dum i huvudet!?”
När jag säger att ibland är en kalldusch det absolut bästa som finns så reser sig en och går ur rummet för nu är jag så djävla dum och att man faktiskt inte kan vända allt till något positivt, det är inte seriöst.
Jag tänker på alla kallduschar som jag har fått och vet att tack vare dom och det mod som dom personerna har visat genom att säga som det är, så har jag sparat oceaner av tid och energi. Det är för många som bara håller med och inte säger vad dom tycker. Det lär du dig mycket mindre på, än när du tvingas vässa dina argument, din affär eller dig själv för att övertyga.
Det är dom som tycker annorlunda och som vågar säga vad dom tycker som du ska ha med i ditt Advisory Board och det är dom du kan gå till när det går upp och när det går ner! För dom kan du lita på att dom säger som det är!