Inlägg

Spegla sig i mässingsknapp?

/i /av

LN i SumpanNu är jag trött på alla marinblåa blazerherrar…..de senaste veckorna har jag haft förmånen att få träffa hur mycket folk som helst i olika sammanhang och nu är det klart.

Min helt ovetenskapliga undersökning visar att väldigt ofta så finns det några speciella drag hos människor som har mässings-knappar på sin blazer Dom är liksom lite bättre än andra……kanske beror det på att dom är så upptagna med att spegla sig i knappen så att dom ser liksom bara det?.Förrut har jag inte uppfattat det och funderar på om det har att göra med att jag har bytt bransch lite grand.

Jag är inte organisationskonsult längre, dvs en av er grabbar med mörkblå kavaj som tar fakirflighten på måndag morgon. Utan med refoprojektet har jag tagit klivet över till något annat som du inte lika lätt kan identifiera, lite kläder, lite ungdomar,lite återvinning, lite hållbarhet, lite integration, lite jobbskapande och allt med en stor energi och engagemang. Att kalla det social innovation är en förklaringsmodell och då placeras jag direkt i facket av idealister som lever på engagemang och varmluft.

Jag tycker att jag tillsammans med dom andra som jobbar, mestadels ideellt just nu, i projektet, skapar något helt nytt, större, bättre och finare än du med mässingsknappen. Jag gör goodshit som jag tänker tjäna pengar på!

Jag får använda hela min kunskap som jag har lärt mig under många år, tillsammans med all min energi varje dag, hela tiden för att skapa det och du kommer att bli förvånad över hur bra det går. För tillsammans är vi starkare, än du som speglar dig i mässingsknappen!

Ett praktiskt samarbete, not

/i /av

GelehjärtanDet märks att det är sämre tider, vi får väldigt många frågor om vi vill samarbeta. Det är andra konsulter, produkter, saker som är klara, saker som borde varit klara, saker som aldrig ska bli klara och annat som inte borde ha gjorts över huvud taget!

Jag tycker att det är ganska svårt att se vad som är bra, har en potential och vad som bara kommer att vara jobbigt. Tänker ofta på att det är ganska likt som att mingla för att nätverka. Det är något som man ska ha ett mål med, annars tar det bara en massa tid. Målet kan vara att ha kul, det är helt okej…..och då kan man lägga ambitionsnivån efter det.

Så nu har jag bestämt mig för att gå ännu hårdare på magkänslan och sedan leda min känsla i bevis. Dvs hitta argumenten och de fakta som jag behöver för att ”bevisa” att min magkänsla stämmer.

Som nu till exempel, det är en bra produkt, det är en bra person och det är inget för mig. Jag känner likadant som när man sa till mig som tonåring och skulle köpa kläder: Men köp den, den är jättepraktisk.

Numera är det ett skämt mellan mig och min syster. Men köp den INTE, den är jättepraktisk. För både hon och jag vet att jag kommer bara att värma min garderob med den. Den kommer aldrig att användas…..för jag har inte praktiska kläder. Jag har alla möjliga kläder, men dom är många andra saker t ex färggranna, mjuka, stickade, udda eller något annat opraktiskt! Så ett samarbete med mig kan inte vara praktiskt för då saknas det något…..

 

Säg vad du tänker, på riktigt!

/i /av

Notisar på skrivbordI helgen fick jag ett stort förtroende. En kamrat till mig hade en ny idé och ville kolla vad jag tyckte. Ni som har varit med en stund vet hur omtålig idén är när den ska ta sig ur skalet och bli något…..eller rättare sagt så är det väl inte idén som är skör utan snarare bäraren av den:)

Först blev jag smickrad och stolt, sen kom eftertankens kranka blekhet. Då jag kom på att jag kanske inte alls är rätt person att barnmorska fram en idé till att bli ett projekt eller företag. Så jag ringde upp min kamrat och sa:

Men du, är det här så bra egentligen, att jag ska hjälpa dig genom att tala om vad jag tycker? Du vet att jag alltid säger vad jag tycker och att jag i princip alltid tycker nå´t. Även om du är min kamrat så kommer jag att säga vad jag tycker om idén.

Nja, säger han, vet du det är kanske precis det som behövs, att någon säger vad dom tycker på riktigt. Tänk om alla bara håller med mig för att dom gillar mig och inte vill såra, och sen lägger jag en massa energi på det här. Fast jag kanske kunde ha lagt den tiden på något helt annat om jag bara hade haft folk runtomkring mig som hade vågat säga vad dom tänker egentligen.

Flera timmar senare är vi överens, det är en bra idé och den har en stor förbättringspotential. Ett advisoryboard är en bra idé för att komma snabbt framåt och det ska bestå av folk som säger vad dom tänker, på riktigt!

Storytelling och AF

/i /av

När jag var nere i Malmö i förra veckan för att träffa både Malmö Högskola och några av de aktörer som finns kring att skapa tillväxt så har jag vässat mig och min presentation kring www.refo.nu. Den börjar för lite mer än ett år sen med att jag ska bli mormor. Barnbarnet hade det lite trögt i början och det blev ganska många vaknätter vid köksbordet och maken och jag funderar på många olika saker. Bland annat till vilket samhälle Frankie skulle växa upp i…… Läs resten av av berättelsen här. Min historia sätts i ett sammanhang och blir så mycket mer än en presentation.

Goran på AFAtt storytelling har en stor kraft märktes också när Goran Sehovac berättade om sig och sitt viktiga arbete som strateg på Arbetsförmedlingen. Han börjar i hörnet kring sig själv och hur han är klassificerad enligt de fack som vi lägger människor i son, gudfar, hundägare, jaktkille, strateg…alttsomallt 152 olika katergorier. Samma gäller alla andra som han möter i sitt arbete, det finns alltid en människa bakom varje kategori och genom att berätta historier får man fler knytpunkter till de personer som lyssnar. När Goran sen går vidare till att berätta om att han betraktar alla arbetslösa som intäkter och att det är en stor skillnad i hur du betraktar världen om vi ser varandra som intäkter istället för som problem. Så det han egentligen ville berätta om på sin dragning var hur vi som företagare kan tjäna pengar på AF. Det är en ovanlig vinkling och helt sann, dvs AF vill få ut sina personer på rätt ställe och vet att det behövs hjälp på traven.

Med Gorans sätt att ”storytella” som förebild har han fått mig att betrakta arbetsförmedlingen med nya ögon.

Det han gjorde var att berätta en historia som både rör både hjärtat och hjärnan. Gör din historia och öva vid varje tillfälle som du får. En god historia är aldrig fel!

 

Det är farligt att vara rädd

/i /av

Ibland blir det fartigare dagar än andra! Och man kan liksom också räkna ut att denna dag kräver en högre fart för att det ska funka, fast man såg det innan så innebär det inte med automatik att man gör en omplanering….att jag gör en omplanering heter det. För man är aldrig ansvarig, men det är jag. Så byt ut man till jag i meningen så händer det något!

Okej, det kanske inte var smartaste idén att hyra bil och köra in till Malmö Högskola när jag inte hittar, faktiskt inte ens bilen när jag landar i Skåne….

Eller att köra till Ystad när det är snöstorm där. Men jag ville ju gärna träffa musketöserna för att kolla några saker om refo innan jag pratar med hövdingen på Arbetsförmedlingen i morgon.

Eller att……att vara så rädd så att du inte gör det du har tänkt kommer att vara det största hindret för att utvecklas! Rädda människor som gör det dom är rädda för, är dom modigaste! Det som är litet för dig är kanske stort för mig….att vara modig är viktigt!

20130311-233749.jpg

Entreprenören ringer AF

/1 Kommentar/i /av

Sortering i refolagretJag sitter hemma vid köksbordet och jobbar idag. Det är sportlov och känns skönt att kunna göra det bästa av två världar, lite jobb och lite lov. Idag är det feta ringlistan som är på att göra och överst står arbetsförmedlingen.

Inom refoprojektet har vi hittat flera olika uppgifter som vi skulle kunna låta några personer göra sin praktik av, dvs integration på riktigt. Jag ringer, förklarar att jag söker en person som kan hjälpa mig med att hitta praktikanter för it och sommarjobb för unga inom vårt projekt.

Jag hör tvekan i rösten på den som svarar, väntar lite, och sen säger hon, nja det är lite olika behov så det blir svårt. Svårt, hur kan det vara svårt när jag vill erbjuda möjligheten till praktik på lite olika saker, under handledning och för rätt person möjlighet till anställning? Svårt, nej det är något annat, det är att inte vara engagerad i det man gör och har som jobb.

Om jag hade varit mitt gamla jag så hade topplocket gått och jag hade bett om att få prata med chefen. Nu tänker jag, detta är inte sant, dom har bara fått dit någon som har en dålig attityd. Så jag tackar och ringer upp arbetsförmedlingen igen, i hopp om att hamna hos någon annan.

När jag återigen förklarat mitt ärende så säger han, så bra att du kom på att ringa till oss. Kan du skriva ner alla behov du har i ett mail så ska jag se till att det hamnar på de ställen där de hör hemma och så återkommer jag till dig inom fyra dagar. Idag är fjärde dagen……..ser fram emot ett spännande samtal!

Vill du läsa om tankar kring att vara arbetslivsengagerad så finns det här.

 

 

Tre gånger eller?

/i /av

Från FotografiskaIbland blir jag så trött på mig själv. Ofta när jag föreläser och berättar om att vara förebild och föregå med gott exempel så pratar jag om att känna sig själv och veta hur man bevarar orken, gnistan och motivationen.

Jag känner mig själv ganska bra, och ändå gör jag inte det som funkar bäst för mig? Typ som när jag förutsätter att tro att den här personen kommer att lyckas nästa gång fast den redan har bevisat tre gånger att det inte blir bättre….är tre gånger tillräckligt många chanser att bevisa att detta vill jag, kan jag och jag kommer att göra mitt allra bästa för att lyckas?

Ja, det tycker jag. Man måste få göra fel, misslyckas och få en chans till men om man inte tar den så är det lika bra att snabbt avsluta den plågsamma övningen. Men lik förbannat så ger jag inte upp hoppet…..bra eller dåligt?
Och jag blir trött när folk inte försöker eller begriper att dom har fått en chans till….det är andra gången du lär dig, massor! Och av mig får du ofta tre….

 

Mitt hjärta ligger här

/i , /av

Ishjärta från JukkasjärviVill du se vart mitt hjärta ligger just nu och där jag tillbringar mycket av min tid så är det på www.refo.nu. Refo är en social innovation som genom skapandet av en digital och fysisk mötesplats förenklar lokalt återbruk av kläder och ger ett värde tillbaka till alla som bidrar, samtidigt som vi skapar arbetstillfällen för unga.

Egentligen handlar det om att hitta ett sätt att skapa tillväxt lokalt och låta fler unga få jobba med bra saker och under handledning. I refo har vi ständigt pågående utbildning i hur det går till att jobba, målet är att ha saker i cv hos ungdomarna som gör att dom kommer överst i högen när det är dags för dig som arbetsgivare att välja. Samtidigt tror vi på det finns massor med kläder i garderoberna som vill hitta nya hem och att det genom att ge dig som lämnar in saker till oss både möjlighet att spåra vart dina saker har tagit vägen på webben och samtidigt samla poäng. Dom kan du sedan använda till saker du väljer själv. Vi gör nya saker av det du lämnar in, säljer en del och gör soc-paket av annat. Återbruk för allas skull.

Det måste gå att förena affärsmässighet med att göra gott tänker jag, eller integration på riktigt där det behövs!

Go refo, go!

Tips för att få som du vill

/i /av

PärlorJag sitter i bilen och funderar på dagens ångestuppgift. Jag måste hitta en lokal att sortera kläder i tills i morgon klockan 12? Vi i ReFo Läs mer om ReFoproject här.har hämtat kläder hela helgen och på vårt lager står det fullt med plastsäckar med kläder som ska få nytt värde.

I morgon kommer Lisa Jacobson för att titta på vad som finns i dom och vilka som skulle kunna få ett nytt liv som något remakat. Då måste jag ha någonstans att stå….

Bestämmer mig för att ta till ett gammalt knep, jag ska berätta för alla, verkligen ALLA, som jag möter. Tanten på busshållsplatsen, kunderna, gummiverkstan som lagar däcket och i alla telefonsamtal jag gör.

Så jag börjar genast….berättar vad jag behöver på mitt eget stamfik hos Andrea på Primafila.

-Det finns en lokal tvärs över gatan som står tom. Ring mig i eftermiddag, säger han.

Berätta vad du vill ha så blir det mycket lättare för alla att hjälpa till och du får det du vill och behöver, mycket snabbare.

Samarbeta är som björnjakt

/i /av

IstapparIdag har jag haft två helt olika upplevelser kring samarbeten. Det ena är en ny kontakt som vi har träffat hos en kund och där det nu finns en ganska stor potential till att göra roliga saker tillsammans. Deras vd vill ha ett möte och det är bråttom….okej, samtalet går bra och alla inblandade ser den gemensamma affärsmöjligheten. Ända tills samarbetsavtalet kommer fram. Läser och funderar, det är helt enkelsidigt skrivet. Vi ska betala, vi ska göra, vi ska och vi ska…..eller inte?

Det andra mötet är sprunget ur en idé, som blev ett samtal som blev en twitterdialog och som nu är ett möte för att se om det går att konkretisera idén. Efter två timmars ritande på servietter, bollande med argument, risker och folk som skulle kunna hjälpa till är samarbetet på rull. Vi har

varsin lista med olika saker att göra, kolla och fundera på och på fredag så hörs vi igen. Avtal, jovisst när det är dags för det.

Eller som min farmor sa, vi kan dela på björnen när den ligger skjuten i hallen! Jag tror på samarbeten där båda parter investerar både tid och pengar och där det finns en omsesidig respekt för varandras kunnande. Det är behöver inte vara millimeterrättvisa men det måste finnas en balans i det man gör. Samarbeten är som björnjakt, man måste lita på varandra för att få den in i hallen!