Inlägg

På turné med #jobbasmart i höst

Stolta är vi att vi tillsammans med Akademikerförbundet SSR ta ett tag mot den ökande psykiska ohälsan.

Det är inte okej att i ett av världens bästa länder är den största sjukskrivningsorsaken psykisk ohälsa, ryggproblem och sömnsvårigheter. Och problemen ökar bland unga kvinnor. Som mamma och mormor känner jag att det här är något att ta tag i på riktigt.

Dålig förebild, men jag övar på

Jag är själv en förebild i hur man kan jobba för mycket, ha 1000 järn i elden och bryta ihop för att komma igen. Så jag har massor med exempel hur det kan bli när verkligheten kör ikapp en.

Efter att ha gjort en omstart för några år sedan efter en riktigt dryg cancerbehandling och Caroline Palm och jag började jobba ihop började vi lägga ihop mönster, erfarenheter och lära oss om den fantastiska hjärnan. Och det blev en metod som är praktiskt inriktad och bygger på att öva hela tiden samtidigt som man har en viss distans till övandet man gör. Vi kallar den #jobbasmart.

Snart nästa steg klart

Utvecklingen fortsätter hela tiden så snart kommer reflektionsbreven. Ett per vecka för vi vet att det är påminnelser som gör skillnad. Att få hjälp med att tänka till när man är mitt uppe allt man håller på med.

Sa hon som åkte på semester och fick semestermigränen redan på planet. Det bästa var Carolines kommentar när jag messade henne om att jag hade huvudvärken från helvetet och alltså hade misslyckats en gång till med att #jobbasmart.

”Det var smart att åka på semester just nu! Ta hand om huvet så kommer det roliga sen”.

Hon har så rätt!

Varje röst räknas

I år är min valångest total. Jag brukar inte vela hit och dit men tycker det är svårt. Först försökte jag vara smart. Vilka ska jag rösta på för att vara säker på att oönskade samarbeten inte kommer att ske. För när pressen ökar så fattas ofta framstressade beslut. Man måste ha en bra inre kompass för att inte korrumperas av makt. Intressanta undersökningar visar att få saker gör att vi kan avvika från det vi tror på som makt och egna privilegier.

Det kändes som död och pina.

Försöker peppa mig själv genom att säga att det är iallafall 80% som tycker att det är viktigt att värna demokratiska värderingar. Det som förundrar mig är hur en enda kvinna kan vilja rösta på ett parti som vill ta oss tillbaka till innan vi fick kvinnlig rösträtt.

Hur är det ens möjligt? Så att vara feminist är för mig en fråga om jämlikhet, det handlar inte om att en ska ha mer och en annan mindre. Det handlar om att vi alla ska ha en möjlighet att göra det vi vill, men vem vi önskar och utan att någon ska ha synpunkter på det. Demokrati helt enkelt!

Krampen i att skriva om sig själv

– Men skriv lite om dig själv och hur du tänker och gör, sa han som ringde. Första delen har du ju redan passerat.

Jo eller hur tänkte jag, skriva om mig själv gör jag ju aldrig och framförallt inte för att ge en bredare bild av mig själv. Vad tycker jag egentligen är viktigt och hur gör jag för att det ska funka? Att vara nominerad till Sollos pris är stort! Men alltså skriva om mig själv…

Har redan ojat mig för maken och min syster. Två av mina största supportrar och blå-ärliga. Iallafall min syster….maken måste ju liksom bo med mig när han har sagt vad han tycker. Om jag behöver en rak återkoppling på det jag gör så får jag det! Det är toppen.

Jaha, åter till uppgiften. Vad tycker jag är viktigt!

Att vara förebild är viktigt. Det du gör skapar ringar på vattnet och det finns många sätt att läsa sig nya saker på. Att fika är ett, om du hittar nån att fika med som visar dig nya sätt att göra på!

Att göra slår alltid snacka. Det är för många som pratar om det dom gör och ofta är det varmluft tänker jag. Men måste jag vara så uppe i mitt görande att jag inte berättar vad jag gör? Jag skulle ju kunna berätta mer för att inspirera andra?

Integration är något det blir om du gör på rätt sätt, så att bygga broar mellan folk, platser och nätverk är mitt sätt. Inte för att jag är en helt igenom god människa utan för att jag är nyfiken och ser potential i det mesta.

Det här med att vara tant….jag är ju det liksom så det är bara att göra det bästa möjliga av det. Finns ganska mycket frihet att ta sig tänker jag. Att säga som det är, att äga sunt förnuft och att kunna bära hatt när man vill…

I allt jag gör går hållbarhet och utbildning som en röd tråd. Eller egentligen lärandet….att lära sig mer genom att göra. Det kanske är det jag ska skriva? Eller vad tycker du, vad skriver jag?

Att välja det roliga och inte bara bocka i listan

Jag yogar och det har jag gjort länge. I början gjorde jag det för att bli stark, sen för att bli smidig. Sen för att inte få tillbaka cancern. Sen för att få lugn och numera struntar jag i varför utan mer bara gör. Ju mer jag har runt omkring mig, ju mer noga är jag med att äta rätt och yoga. Min lärare säger ”den dagen du säger till mig att du inte hinner yoga just nu, så kommer jag inte säga att du måste. Utan titta på dig och säga – det är nu du behöver det som mest, så ta åtminstone tre djupa andetag, så ofta du kan! ”

För mig innebär det att jag yogar ännu mer. Men vill du veta vad jag övar på just nu? Det är att göra de saker som ger mig energi först. För de har en tendens att hamna sist på min lista och jag hinner ju inte dit.

Så idag efter popupen och en ganska snabb vecka stannade jag bilen på väg hem och sitter och glor på vattnet en stund. Känslan av att hjärnan får komma ikapp och att allt stannar är befriande.

Så märkligt att jag fortfarande behöver öva på att välja återhämtning och energi istället för att göra en sak till på listan?

Caroline Palm och jag ger ett tips på sätt att hämta energi här.

Nu bara en liten vårmarknad sen helg. Sååååå skönt!

Jag gör en fuck-it lista

Jag skippar min önskelista, dvs bucket-listan och gör en fuck-it lista. Saker som jag jobbar på att ta bort från mitt liv. Saker som tar energi mer än de ger och som borde bort så snart som möjligt. Det är inte alltid lätt att se saker för vad de är och för mig är det lättare att börja i fuck-it listan.

Det jag vill ha en en vanlig sketen tisdag utan att något speciellt händer. När alla jag tycker om mår hyfs och kommer hem så vi kan äta middag tillsammans. Typ pastapesto, lite parmesan och kanske ett glas rött. Sen drar alla till sina egna grejer. En bra vardag helt enkelt.

Jag behöver ett lättare liv. Så easy living är det jag jobbar på. Inte så jag smiter från saker utan jag gör helt enkelt saker lättare för mig själv. En del av att jobba smart helt enkelt.

Förutom att äta bättre, träna och sova mer tar jag bort krångel på alla sätt jag kan. Byter bort, slänger grejer, fixar knappar som lossnat och köper fler trosor så jag slipper leta på morgonen.

Men framförallt kör jag min fuck-it lista. Saker som hamnar där är inte är värda min energi och tid, personer som det strular med redan från början hamnar där och grejer som jag inte kommer vidare med hamnar där.

Först ut är gubbar. Jag är less på dem som snor andras idéer, som brer ut sig på möten och som tycker att de själva är gåvan till alla andra.

Och de finns av båda könen men herrar är betydligt vanligare.

Ni står på min fuck-it lista och snart är ni inte där jag är!

Bilden är från kontoret precis innan vi lanserar den ny kollektionen Feminist från refo. I den finns det en del saker med texten Batikhäxa for life. Perfekt batikhäxefärg eller hur?

Värde och att skapa resurser

Jag kör just nu utbildning för ett gäng som ska bli IT-projektledare och jag gillar att vara i klassrummet. Inte för att jag lär ut saker utan för att jag får möjlighet att jobba tillsammans med en grupp och på det sättet lär jag mig en hel del, både om mig själv och vad som pågår just nu. Ovärderligt för att kunna föra saker vidare och att utveckla de andra idéerna jag jobbar med, #jobbasmart, #jobbatvärs och så refo såklart.

I veckan pratade vi kort om resurser, vad det är egentligen.

En resurs är pengar såklart, men om det som i mitt arbete med refo som är ett socialt företag 2.0 så finns det ganska sällan pengar, vad har man då? Och hur gör man när folk säger ”jag har inte tid att göra något nytt, fattar att jag borde men det är så mycket nu”.

Jobbasmart_Bild av Kerstin Kallinbråttomviktigt

Jag funderar mycket på värde, vad är det och hur kan man använda det. Om man inte har tid att göra nya saker, hur tänker man då? Kommer man att vara kvar på marknaden om tio år eller vad skulle hända om det nya tillför så mycket värde för mig och organisationen att det är ett helt överlägset sätt att göra saker.

Men att jag missar det för jag redan från början bestämmer mig för att jag inte har tid? Ibland måste man skapa tid…….Ofta upplever jag att om jag gör en sak som ligger lite utanför det jag precis tänkte så ökar värdet. Ganska snart kommer jag kanske att se att det jag gjorde gör så att jag sparar tid och har roligare. Då är värdet hur stort som helst. Om jag gör på samma sätt hela tiden kommer jag att få samma resultat.

Och hur är det med energi? Är det en resurs? När någon kommer in med hög energinivå och vi alla inspireras av det. En fantastisk tillgång och ett högt värde.

Ibland handlar det kanske mer om att skapa värden och se till att behålla dem så man kommer dit man vill.

Så hur behåller jag min energinivå under hösten. Det är frågan för morgondagens lektion. Hur gör du?

#metoo och varför jag delar

När de första inläggen med #metoo dyker upp så tänker jag mer, ja så är det ju. På julfesten när nån tar tag i rumpan o säger något som ska vara typ en komplimang och det blir så jävla obekvämt. Jag blänger, väser, puttar bort ovälkomna händer men hela tiden med tanken i huvudet, det är han som sätter min lön eller ger mig som uppdrag jag vill ha. Ibland skrek jag rakt ut ”vad gör du ditt äckel? Och sen fick jag ta den långa diskussionen om hur jag hade överreagerat och att jag var lite känslig.

Ja, jag är känslig, jag vill att man ska få välja själv vem man gör vad med.

Det där vet ju alla, tänkte jag när #metoo dök upp. Så det behöver jag inte dela ju…men sen kom de förvånade kommentarerna i mina flöden. Att det var så många tjejer som…och att man inte kände nån som…Diskussionerna är många runt vårt middagsbord just nu och jo, jag är lite chockad när mina tjejer berättar om det som händer när de är ute. Då pratar vi inte om på krogen, vi pratar om på tunnelbanan, bussen eller på jobbet. Hur i helvete kan det vara så tyst om det.  Läs maken Anders Lindhs betraktelse här. 

Dags att dela alltså!

För det finns på riktigt och behöver synliggöras. Högt och tydligt, varje gång man ser det. Alla ska kunna åka tunnelbana utan att få ovälkomna händer på sin kropp. Eller blickar som klär av. Eller gå på krogen…och ha på sig det man känner sig fin i.

Dela men framförallt säg till, ta tag i det när det händer. Bara så stoppar vi det!

Bra vänner säger till en kompis som inte kan hålla ordning på sig, sätt i taxi, skicka hem och be om ursäkt dagen därpå och gör rätt nästa gång.

Jag vill att mina barn ska slippa möta folk som utnyttjar sin makt, sin position och det faktum att det har varit så sen urminnes tider och som inte kan skilja på mitt och ditt. Bort med er!

Därför delar jag såklart #metoo och säger till när jag ser saker som inte är okej!

#respect

Nu finns jobbasmart och jobbatvärs

Nu är dom uppe och ute i cyberrymden, jobba smart och jobba tvärs. De två koncepten, metoderna eller modellerna som Caroline Palm och jag har tagit fram. Helt enkelt för att vi har kul när vi jobbar och gärna delar med oss av det vi hittar på vägen. Men det måste vara förpackat så att man fattar vad vi vill, hur vi gör och tänker.

För oss är det är ett sätt att vara mer hållbar varje dag och att hitta vägar för kreativiteten att landa i konkreta saker att göra och ha kul samtidigt. De har lite olika inriktning där jobba smart handlar om den personliga hållbarheten. För vi tror att allt vi gör utgår från oss själva, mår du bra kommer du att vara bra på jobbet också. Det börjar med dig själv och hur du gör. På samma sätt som man säger att ” ta på dig syrgasmasken själv först och hjälp sedan andra” när man flyger.

Så vi har filat, stött och blött meningar, betydelser och namn. Köpt urlar, hittat hjälp och gjort en massa både rätt och fel! Läs mer om Carolines betraktelse här.

Nu får de ligga till sig lite över helgen och så ändrar vi lite till när vi har hört vad du tycker!

Den 15 november kör vi en workshop med några utvalda personer för att pilota några övningar. Vill du vara med så finns det två platser kvar. Maila mig om du är intresserad.

Så skönt att vara ute ur garderoben tycker vi!

Du som är lite extra nyfiken och klickar vidare för att se hur det ser ut kommer kanske att fundera över jobba smarts url. Den är verkligen www.jobbasmrt.se det är inget skrivfel utan det bara blev så. Efter att under en förmiddag har skrivit fel 10 gånger på just det här sättet så bestämde vi att så får det bli. Fast vi tror egentligen att du kommer att hitta oss under #jobbasmart och #jobbatvärs på social medier först.

//Liselotte

 

 

Det här med ny webb på mongara.se

Vi har ny webb på Mongara.

Men det är kanske inte själva det nya utseendet som är det viktiga, utan alla de diskussioner som vi har haft för att komma fram till den nya webben. För att hamna rätt har vi frågat kunder, pratat med folk som ligger i framkant på den digitala sidan och använt mycket notisar. Vad gör vi är ganska lätt, men det är ju egentligen inte det som är intressant. Det unika är hur vi jobbar. Vi säljer alltså egentligen energi, möten och att vi kan koppla ihop folk så vi får nya saker.

Till det kommer att jag är en hållbarhetsnörd. Dvs jag tycker att när man ändå gör om saker så lönar det sig att se över hållbarheten också. Kommer det här att vara attraktivt för dina kunder? Nu och om några år? Bygger du in stolthet hos dina anställda och kan man göra skillnad i samhällsutvecklingen genom att lägga till något i det som görs. Det är så mycket enklare att göra det samtidigt som vi ändå går igenom annat. Jag tror att tiden är förbi att hållbarhetsarbetet finns hos några få specialister som man gömmer långt inne i en skrubb. Hållbarhet är för alla och ska ut till alla som jobbar hos er. Då hittar vi dom enkla och bra idéerna som ger ett mervärde både internt och externt.

Det är lite som det var för 10 år sen när man anställde två unga snabba personer för att ”hantera webben”. Idag hantera vi alla webben. Så ny webb, fast egentligen är den mer för dom som letar inspiration kring några ämnen av dem vi gillar. Workshopledning, affärsutveckling och utbildningsdesign. Ni som redan känner oss vet ju var vi finns och vilken kanal ni gärna möter oss i.

Eller ska vi ta en fika kanske?

//Liselotte

PS Helt ärligt, vad gillar du bilden som ligger allra överst på Mongara.se? Man kan säga såhär, vi är inte helt överens om den………Så delta gärna i tävlingen finn fem fel och tävla i utlottningen av en timmes föresläsning i ett ämne som du bestämmer.

 

 

 

 

 

 

Välkommen vardag

Skönt att helgerna är över och att det blir vardag igen, tänker jag!

Jul och nyår är vad man gör det till, kommer en gång per år och det är ofta ganska stökigt både före, under och efter.

Jag tror mer på att göra min vardag så bra jag kan och ta mina vanor steg för steg dit jag vill ha dom. Istället för att lova en massa saker sent en kväll bara för att det är nyårsafton. Här är några av mina vanor och hur jag tänker utveckla dom den närmaste tiden och där du gärna får hjälpa mig.

Tisdagsbubbel

I år blir det tisdagsbubbel, en rolig tradition som jag hade för några år sedan. Lite bubbel en vanlig sketen tisdag bara för att det är gott1 För att jag tänker så bra och man dricker det gärna i goda vänners sällskap. Ett sätt att hålla fokus på att träffa folk en liten stund, oftare än några gånger per år. Vill du bubbla med mig så säg bara till. Det finns 52 stycken på ett år!

Söndagmiddag

Söndagsmiddag hos oss med närmaste familjen är en sak som är viktig för mig. En tvångskommendering säger sonen, men så himla skönt att ses en gång i veckan och prata om allt möjligt. Det börjar ofta med att jag frågar vad som har varit bäst under veckan och urartar med att ungarna gör parodier på alla sega +50 som dom möter på skolan, tunnelbanan och på praktiken. Gör vi verkligen allt det där som dom säger? Är vi så uppe i det vi själva tycker är viktigt och rätt att vi glömmer att ta in att man kan göra på andra sätt. Betonghäckar och strutmössor skulle väl vara en förskönande omskrivning för oss? Aldrig att jag ger upp söndagmiddagarna, trots den stress i köket som det medför för maken och hur kan det bli så mycket disk?

Yogan

Min yoga som håller mig i balans är en annan vana. Den ger mig den distans som jag behöver och ibland hjälper mig att se helt nya saker både hos mig själv och i det jag gör. Det är för min personliga hållbarhet. -Men hur har du tid, varje dag? Jag har inte tiden att låta bli tänker jag. Men visst är det drygt att mitt yogarum just nu är fullt av saker som inte fick plats när jag bestämde mig för avskaffa julgranen och skaffa ett ljusträd istället. Ett beslut som några kommer att prata om på analyssoffan, men jag tycker att det är fint. Tack familjen för att jag fick ha det! Nu ska vi bara städa tornet också, tillsvidare gör jag yoga lite här och där. Hellre tre andetag ofta än att få till ett helt yogapass är devisen som pågår just nu.

En till, mina knäckisar

Mina knäckisar…..vad vore livet utan knäckemackor? Gärna med sällskap. Det knastrar så skönt när man äter knäckebröd tycker jag. Känns att man lever liksom…..

Hur gör du då? En smäll med ändringar, gymkort etc eller små steg i taget?