Om att leva som man lär

Jag jobbar ju med hållbarhet på flera olika sätt. Genom att se vilka saker som fungerar för mig så märker jag också vilka som faktiskt inte funkar. Funkar det inte för mig så är det nog många andra som har samma utmaning?

Den stora skillnaden är att jag har möjlighet att testa lösningar genom refo. Det är som att ha ett eget labb för att prova nya sätt att göra och tänka på. Alltså det är inte helt enkelt att leva som man lär.

Att gå på stan en lönelördag tillsammans med familjen är som att uppmuntra till konsumtion. Vi går in och ut i butiker, jag tittar på färger, material och produktionssätt. De andra är mer på vilja ha….

Jag vill också ha

Jag vill också ha men just nu använder jag frågorna:
Behöver jag verkligen den här?
Om ja, kan jag låna, hitta den på 2hand?
Det gör att ganska många saker faktiskt inte köps! Men alltså den oranga jackan i fuskpäls med en jättesnygg krage. Snälla tomten….

Det jag behöver är kläder som helst är återbruk, sköna och snygga.

Tar tid och plats
Jag märker att det tar tid att leva hållbart och jag tycker att det är viktiga att försöka leva som jag lär. Och att vara förebild.

Egentligen tror jag tricket är att hela tiden veta vad man letar efter när man ska tänka cirkulär ekonomi. Sen kan en ju slå till när man hittar det.

Men det gör ju att jag hittar sommarkläderna nu och det jag egentligen behöver är en vinterkappa. Så det tar en massa plats att vara hållbar och att jobba i den cirkulära ekonomin. Oavsett om du är privatperson eller jobbar med det i större skala.

Lyckan kan vara en gardin

Att ha ett eget labb gör ju att jag har tillgång till fantastiska människor som kan förvandla en gardin till arbetskläder till mig! De andra sakerna funderar jag just nu på hur de kan lösas. Tid, plats, materialflöden, tillgänglighet och kanske allra mest, hur gör man med shoppinglusten?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *