Refo förpliktigar, eller?

Att jobba med hållbarhet, återbruk och integration förpliktigar förstås. För min kära familj innebär det några saker. Vi har sedan länge ett mindre sop-projekt, dvs släng mindre mat, återvinn en massa olika saker och se till att det hamnar i de behållare för respektive sak.

Resultat, eftersom vi har mycket att göra så ser huset ofta ut som en soptipp där sophitler har rymt. Ni vet den där personen i reflexväst vid återvinningen som säger, appppap,det där ska in i en annan behållare.

En annan sak som gör att vi har en utmaning är att någon i familjen har ett starkt motorintresse, vissa säger till och med ett överdrivet motorintresse?

Resultat är att vi alla i familjen borde äta mindre kött. Jag tänker såhär, det får vara den sammanlagda påverkan på miljön som man jagar för att börja någonstans. Lite mer bensin till mannen tänker jag som är vegetarian. Här finns en förbättringspotential när motorsäsongen startar…..go morot!

SäckarSen får jag en kasse vartän jag går. Dvs alla människor som jag möter ger mig påsar med fantastiska innehåll som kan remakas av refo. Det är bälten, smycken, skor och kläder. Tack snälla ni för att ni tänker på oss!

Resultat är att konferensrummet på kontoret har blivit ett mellanlager och att bilen just nu är ett rullande lager, full med påsar, kartonger och galgar. Jag ger alltså ordet bag-lady ett nytt ansikte!

Nu blir min nästa uppgift att hitta någon som vill sponsra en refo-bil. Det kommer att glädja många…..go refo!