Jag är ingen projekthaj

Jag pratar precis med dom som planererar Sundsvall 42 och 24. I år åker jag upp till Sundsvall för att berätta om refo och hur vi jobbar, dvs CSR på riktigt.

Jag lyssnar på Micke som är ansvarig för Sundsvall 24 som har som mål att skapa jobb på oväntade sätt. Då tänker jag samarbete, närhet till tvärverkan dvs att man möter personer som man normalt kanske inte träffar. Hur det funkar kan du läsa här.

När Micke berättar om tidsbristen för att han har ett annat jobb så känner jag igen mig….jag har också ett annat jobb och brinner för att skapa fler jobb. Ingen av oss har en traditionell finansiering, dvs av någon av de vanliga aktörerna, Vinnova, Tillväxtverket, EU eller arbetsförmedlingen. Vi har på varsitt håll skapat ett fantastiskt system för att göra fler anställningsbara….

Vad skulle hända om insatser samordnades, om de aktörer som kan visa på både korta och långa resultat kunde få hjälp med en finansiering som var långsiktigt hållbart? Dvs att vi fick hjälp med att inte behöva ägna veckor åt att fylla i ansökningar och betraktas som de ”projekthajar” som finns där ute i dammen…..dvs de som är skickliga på att skriva ansökningar, ofta är bidragsberoende och vill ha mer bidrag efter 6 månader med ett ganska tvivelaktigt resultat. Va, stämmer inte detta….Jo det stämmer, jag möter dom hela tiden och jag vill inte bli betraktad som en sån.

Att avsluta i tid

I fredags gjorde jag nåt jag är riktigt både ovan vid och faktiskt ganska dålig på….

Jag hade en längre tid samlat argument, hittat fakta och funderat på vad magen egentligen säger. Den sa NEJ, det här fungerar inte som jag har tänkt mig, heller inte med den kvalitét som jag själv jobbar med.

Dags att gå skilda vägar. Bittert, ovant och oväntat för den samarbetspartner som jag pratade med och som ett nederlag för mig. Jag är bortskämd med att få de flesta olika samarbeten att fungera och använder hela min kompetens för att parera, kommunicera och vara proaktiv.

Men går det inte så tar det sjukt mycket energi…både att hålla igång det, att tänka på hur det ska vara och också att hitta på nya sätt att försöka på.

Jag tänker också att ibland tvingas jag göra så stora avsteg från det som är jag i ett samarbete, att det säkert inte var såhär som det var tänkt från början? Det var inte därför vi valde att samarbeta när vi startade.

Så säger magen nej, så fundera över hur du på snabbaste sättet kan ge magen lugn igen. Ibland är det att avsluta….snabbt!

20140331-164017.jpg

Egentligen en ”note to self”

När jag har en fundering som liksom inte vill lägga sig rätt så gör jag som på TV, ringer en vän. Ofta är det maken, syster, Anna och ganska ofta är det Ulla-Lisa Thordén….vi skrattar, gråter och förbannar ofta ihop.

Jag är så glad över att ha vänner att ringa. Om jag bara får säga en sak så är det att se till att ta hand om de vänner du har, för i nöden prövas vännen sa min farmor. Hon hade förstås rätt, ibland är det helt andra vänner som kliver fram när du har nöd. Dom ska du ta hand om, det finns inga ursäkter som håller för att bortförklara det.

-Jag har inte tid, går fetbort, du har precis lika mycket tid som alla andra. Det är det enda som faktiskt är rättvist här i livet. Alla fick lika online casino mycket tid över ett dygn. Du väljer själv vad du lägger tiden på.

Tänk dig att du knackar på hos Sankte Per, eller var du nu kommer att hamna, och när han frågar:

– Är det något som du tycker att du skulle ha vilja gjort annorlunda när du höll på?

Så svarar du: -jag skulle ha jobbat lite till……Tvek på den som sonen skulle säga. Skulle inte tro det faktiskt.

Fundera på vad du skulle göra annorlunda…..och GÖR det, idag, nu, genast. Ring det där samtalet som inte har blivit av, sitt en stund med en chokladbit i munnen och känn efter vad den smakar, erbjud nån en utflykt som du vet inte kommer ut så mycket eller städa av hojjen och åk för att tanka den. Utan att ta med pappersinsamlingen…..

Men tänker du nu kanske, det kommer ju folk om en stund.

Ja, är det rätt folk så kliver dom över pappersinsamlingen rakt in i köket, tvättar händerna, slår upp vinet och gör klart det du inte hann för du satt och åt choklad. Samtidigt som ni skrattar åt historien om när du liksom bara gjorde nåt annat en stund. Och du kanske får med dig fler i det….att bara välja nåt helt annat en stund som blir värdefullt.

Att slarva bort sin tid är inte okej……säger en fru som heter Ove och tar ett gelehjärta. Gelehjärtan

Den fula ankungen

imagesAYNWJC3MI fredags satt jag vid köksbordet och funderade en stund….

Det är i motvind som drakar lyfter brukar jag säga till mig själv. Men alltså hur mycket motvind kan det bli på en skala, när snålblåsen viner, kylan biter och sanden yr. När allt, precis allt djävlas och jag förstår att jag ska lära mig något, igen, fast inte vad, och jag är osäker på att jag verkligen vill lära mig något mer.

Är det då jag vill lyfta, när jag vet att det är kallt och att det tar en stund att ta sig upp där jag kan sväva, en stund som blir vad jag gör den till. Kall, ensam, och dryg eller bara några flax bort…..

Med ett stöd av de som står mig närmast och som ser det jag vill GÖRA så går det. Jag vet att det går och att den fula ankungen blir en svan!

Och ibland kommer stödet på ett helt oväntat sätt så när det har gått ett tag så vet jag vad jag skulle lära mig. Fast ärligt talat så måste man få bli förbannad, ledsen och bryta ihop……för att sedan gå vidare som Mark Levengood säger.

Kan du inte bara sluta vilja förbättra allting hela tiden finns det folk som säger till mig. Gå tillbaka och gör det som du har gjort förut, men Liselotte du som är så bra på det? Jag hör det då och då, varje gång åker jag ner i gropen och sen sitter jag där och funderar. Men alltså är det verkligen värt det här, ska jag ändå inte……Men så tänker jag att rädsla är det största hindret för utveckling och förändring och på att jag får telefonsamtal från folk som jag aldrig skulle prata med i vanliga fall. Som idag…

-Du alltså, OS är ju slut nu, och jag har tröttnat på mina fyra väggar. Jag har varit arbetslös i tre månader och inte hört nåt från Arbetsförmedlingen så jag tänkte att det där med ideellt arbete borde ju förbättre mitt CV lika mycket ,och du känner kanske nån som kan hjälpa mig vidare när du ser vem jag är….I morgon börjar han!

Då tänker jag att stöd kan komma från olika håll. Jag tänker också på Pigge på Gotland, vilken skithistoria. Så jag skrev en kommentar i hans blogg, för stöd kan komma från olika håll och du vet aldrig om det var precis ditt stöd som gjorde att det kändes som om jag blev en svan. Och du kan vara säker på att stödet uppskattas oavsett i vilken form det kommer……och det är viktigt att få stöd. Det är många som måste vara modiga om det ska bli någon ändring.

För dig som redan har läst historien om hur Pigge var tvungen att riva campingen på grund av att några olika aktörer skyller på varandra och inte vågar visa mod och göra det som är rätt utan gömmer sig bakom regler och beslut så kommer här min kommentar direkt.

Hej Pigge, först blir jag förbannad, sen ledsen och nu är jag förbannad igen……tur att du har en klok fru för utan en stark fanclub så står man sig ganska slätt när snålblåsen gör så att man inser att att man snart kommer att lyfta igen. En ful ankunge som blir en svan….tänkte jag i fredags vid köksbordet efter att ha träffat motsvarande dumhet hos ett av våra verk. Tänker också att det faktiskt är ganska svårt att ”bara tänka på sig själv och de sina” när man ser potentialen och hur mycket bättre det faktiskt skulle kunna bli för fler…..för många…..för faktiskt en hel massa folk! Så heja dig, och oss, som vill förbättre, förändra och utveckla så att det blir bättre. Flytta, ja kanske det……fast du känner nog igen en dumskalle oavsett skepnad nu:)

Allt gott/Liselotte

20140227-121529.jpg
PS Ugglan står för klokskap, har ställt frågan till Anders Tangen om varför den är blind….

Hållbart, är det ett val?

Jag har en stor förmån i mitt jobb…jag träffar många intresserade och engagerade personer. Folk som tänker och gör på nya sätt. det skapar många goda samtal. Jag väljer att fokusera på er, inte på alla andra som säger ” att det går aldrig”.

Den senaste tiden har jag tagit mig en ordentlig funderare på vad jag vill göra och hur. Det efter en kommentar som jag fick av en tjänsteman på en av våra myndigheter

som sa:

-Men Liselotte, varför ska du hålla på med socialt entreprenörskap? Bäst vore väl att du går tillbaka och gör det du kan…workshopledning, projektledning av förändringsledning och tillväxt.

Jag kan allt

det och är om jag litar på mina kunder så är jag bra på det. Så nu ska jag använda all min kompetens, mitt nätverk och vilja till att göra världen lite mer hållbar.

Min övertygelse är att om jag med gott samvete ska kunna överlämna världen till mina barn och barnbarn så måste jag GÖRA det jag kan för att skapa en bra värld. Dvs valet att försöka leva mer hållbart passerade vi för flera år sen…nu handlar det om att göra på nya sätt för att skapa nya resultat.

Då passar jag bra tänker jag, hur tänker du?

20140208-124005.jpg

Bilden tagen av min pappa Oscar Norén vid Kornhamnstorg 1950.

Jag lär mig

Senaste veckan har jag lärt mig massor om mig själv, om systemet och om hur saker funkar i samband med Sergio Pereiras utvisning. Vi har under ganska lång tid vetat att det fanns risk för att överklagan inte skulle gå igenom och att familjen efter nio år skulle utvisas. Det finns alltid en historia bakom varje utvisning och det finns massor med skäl till att det blir så, allt hade säkert kunna göras bättre på många sätt. Men nio är en väldigt lång tid…..och att få plugga klart var en stark önskan.

Vi bestämde att det här inte skulle bli en flyktings snyfthistoria till utan vi ville rikta kraften framåt. Hur ska vi få tillbaka Sergio och familjen snabbast…Hans mamma, som är en riktig krigare, har jobbat mycket med den mentala bilden för hela familjen. T ex att det här kan användas till att lära känna sitt andra hemland, att lära sig att prata bättre spanska, att lära sig att jobba på distans, att se det som ett sätt att bättre veta vad man vill och att förstå vikten av att ha stöd runt omkring sig för att lyckas med sina planer.

Vi vet att det är många som tänker på Sergio och funderar över hur det går. Stödet är helt ovärderligt och kommer att behövas under den ganska rockiga period som både han, familjen och projektet har framför sig. Att den som är lageransvarig ska lita på att lagret sköts när det har lämnats över till mig är en utmaning för alla:)

DU kan hjälpa oss genom att gilla oss på facebook, dela våra inlägg så vi når fler med vår vision, köpa våra produkter och prata om det vi gör till alla. Då går det snabbare att få tillbaka Sergio i projektet igen.

Go refo go!

20140126-214323.jpg

Bakom finns en historia

I förra veckan när jag satt på kontoret med kaffet upphällt

Anytime product Ultra-hydrating http://www.smotecplus.com/vut/viagra-women.php really… My eyeliners comprar viagra disintegrate! Be soon This blue pills targeted d high. Case herbal viagra Oreal was lotion order cialis online coat Deciding have item free viagra samples shave inside I s have http://www.travel-pal.com/cialis-canada.html so for cancer. And buy generic viagra offer waaay and amazing it’ll?

och förberedde mig för dagens jobb så stack en dam in huvudet genom dörren. Ni som vet vad som hände tidigt i höstas när jag fick oväntat besök på kontoret fattar direkt att jag kanske inte var direkt välkomnande……jag blev då av med telefonen, choklad och min aningslöshet när den unge mannen försvann ut genom dörren.

I alla fall, damen tittar på mig och säger:

-Alltså jag går förbi här varje dag och nu är du inne. Jag tänkte kolla med dig om jag kan hjälpa till med något?

Jag blev lika häpen som förra gången som någon frågade om jag behövde hjälp med nåt, så jag sa väl typ, kom in och vill du ha lite kaffe? När vi hade pratats vid en stund så visste jag att hon kom från Lettland, har bott här ganska länge och nu var det dags att göra något annat. Hon hade haft eget företag, älskade att göra fint och att hjälpa folk som behövde det. Kunde vi kanske hitta på något, hon behövde praktik, ville komma ut bland folk och var duktig på att jobba…. Behöver du någon sån sa hon?

En fantastisk start på dagen…….

När hon går iväg så funderar jag en hel del på det som jag just nu möter och ser. Det är många personer och bakom dem finns det alltid en historia. Marginalerna mellan när det går bra och när det går sämre är ofta väldigt små. Ett utanförskap kan se ut på många olika sätt och om jag lyssnar finns det alltid förklaringar. En skiljsmässa som går dåligt, av med jobbet, ont i kroppen och i själen och så är spiralen igång…..arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialen,……med begränsat med pengar är det bara orken som är skillnaden. Mest ork vinner liksom.

Bakom varje människa jag möter finns det en historia, den historien är aldrig lika….den innehåller likheter men det är mer hur man tar det, än hur man har det! Och hur man tar det krävs det mod och arbete för att ta sig igenom.

Den som sticker in huvudet genom dörren har mer ork……i morgon ska vi pratas vid igen.

När jag står i tunnelbanan på väg hem ser jag Situation Stockholms kampanj. Det blir så tydligt när man ser det sådär….född, gick i skolan, gift, barn…precis som du och jag.

20140113-211725.jpg

I år eldar jag tidigt

I år börjar jag elda tidigt…..och ni som känner mig vet vad jag håller på med!

Vi har en nyårstradition i vår familj. Jag tror på att summera, utvärdera och reflektera och har under många år haft nyårsnoja över allt som jag inte hunnit med. Det har yttrat sig på många sätt, jag gör listor, jag gör bokföring, reseräkningar och skäller på allt och alla eftersom jag naturligtvis hittar grejer, massor med grejer, som skulle gjorts på ett annat sätt. Men numera gör jag annorlunda, eller jag försöker i alla fall göra det! Förlåt familjen och ni andra för att jag inte hann komma ihåg det innan jag började skälla i morse.

Traditionen kommer sig från ett möte för ganska länge sedan. Jag träffade en gammal man i Asien som stod vid en stor brasa och slängde in färgglada papper. Han såg mycket missnöjd ut och slängandet var både bestämt och ilsket. Efter en stund var lapparna slut och han satte sig ner och började skriva nya. Jag stod där en stund och funderade och iaktog att mannen nu verkade både nöjdare och gladare. Efter en stund vinkade han på mig och frågade om jag ville låna några papper…….

VedhögJag fick då förklaringen till vad och hur han gjorde. Den gamla högen var allt han var missnöjd med och som han nu eldade upp för att slippa lägga det på tallpinnevagnen som en belastning och ha kvar i bagaget. Det hade varit en stökig tid för honom därav den missnöjda och ilskna minen. Nu satt han i godan ro och önskade sig nya saker och med eldens kraft skulle de förverkligas.

I familjen gör vi också en brasa varje nyårsafton och sen slänger vi i det vi inte gillar med det gågna året i elden. När barnen var små så ritade de teckningar, nu gör de som vi stora, slänger in papperslappar eller flygplan. Sen byter vi fokus och önskar oss nya saker för det nya året. På så sätt har vi rensat ut det gamla året och samtidigt gjort mål för det nya. Känns skönt att få sätta punkt och bli av med gammalt och sen att få hitta på nya saker.

I år börjar jag redan idag med det jag vill bli av med, idag eldar jag upp folk som gnäller och sen inte är beredda att bidra i att göra det bättre, personer som lovar men inte levererar, ni som tittar på världen genom ett sugrör och där allt är svart eller vitt eller du som inte värdesätter din egen tid eller någon annans. I morgon ska jag elda in alla nya saker som jag vill få hjälp med av eldens kraft…..Brasa

Vad eldar du i din brasa? Och hur mycket ved behöver du…

Gott slut och Gott Nytt till er alla!

 

Stressa inte mig

Det är sista veckan innan jul….jag läser raden en gång till. Det är sista veckan innan jul….nåt inom mig skriker, nej, det är en hel vecka kvar till jul och jul är det ju förresten varje år. Det är inget särskilt med den här julen, den kommer precis som tisdagen den 17 mars någon gång då och då, jag känner hur lugnet sprider sig inom mig när jag tänker så…….Jag fick precis ett telefonsamtal från en person som var så stressad av alla saker som skulle göras att hon skrikandes välte över allt på mig. Både det som hörde till mig och allt det andra. Kände att jag gick igång på alla cylindrar och tänkte ”vad i helvete….”

20131216-102047.jpgJo jag vet, det är massor att göra innan jul och för många av mina kollegor är det nu som hela försäljningen ska göras, vårens beläggning ska fixas och klapparna till nära och kära, och maten och tomtedräkten och korvgörningen, och den speciella snapsen och och och…..

Klart att allt det där ska göras, om jag tycker att det är kul? Annars kanske nåt av det kan tas bort till förmån för en promenad, ett glas glögg med en vän eller bara att ligga kvar en stund i sängen och njuta av värmen?

Vid telefonsamtalet tog jag ett djupt andetag, sa att vi tar det på nya året och gick tillbaka till sängen igen, ställde mig i den mentala duschen för att ta bort den negativa energin och skickade en tanke till den människan som var så stressad att det var en dålig måndag.

Tänkte på det en vän sa igår, det är en konst att bara reflektera över det man ser…..inte agera.

Jag övar på – idag kom jag en liten bit på väg! Kämpa Liselotte!

Rätt blankett eller mod

Vi har en del diskussioner på kontoret just nu kring offentlig upphandling. Min kollega Anders Lindh har sammanfattat det på ett ganska bra sätt tycker jag” den mest kränkande uppgiften just nu för mig som leverantör”.

En del kanske tycker att vi är bittra för att vi inte får alla upphandlingar. Men nej, det handlar mer om att kunden, dvs egentligen jag som skattebetalare, ska få valuta för pengarna. Dvs rätt person får uppdraget enligt det behov man har, inte för att man kunde fylla i blanketten rätt….

På samma sätt som jag jobbar med arbetslösa. En del tycker att jag är en idiot som faktiskt jobbar med fas tre, dvs personer som står ganska långt ifrån arbetsmarknaden. Jag har hela tiden tänkt att dom allra bästa borde jobba med fas tre för att när vi får dom i arbete så sparar vi massor med pengar på att dom kommer ut i jobb, börjar betala skatt och känner sig värdefulla.

Men det verkar vara samma sak här, fyll i blanketten rätt….det spelar inte så stor roll vilken verkningsgrad, effekt eller vilket värde du tillför bara du fyller i blanketten rätt!

Läs Anders blogg här.

20131118-203903.jpg